Postkodlotteriet

Idag var det inte mycket skoj på hallmattan när jag kom hem. Bara en annonstidning - Postkodnyheterna, 8 sidors reklam för Svenska postkodlotteriet. Ända sen jag flyttade hemifrån har jag haft "ingen reklam, tack" på dörren och det har funkat bra - respekteras till i princip 100%. Problemet med viss reklam, t.ex. just postkodlotteriets grejer, är att det är adresserad reklam - adressen har de plockat från något register.

Nu kan man ju tycka att det inte skulle göra så mycket att få en sån här tidning. Men nu var det faktiskt fjärde gången på en månad som jag fick något skit från dem. Och innan dess har det kommit också, kanske inte lika ofta men ändå alldeles för ofta. Ibland är det kuvert med ett brev och ibland en j-a skittidning, där de försöker haussa chanserna att bli rik. Och eftersom det inte någon enda j-a stans i tidningen står hur man ska göra för att slippa brevterrorn så adresserar jag här följande rader till någon ansvarig:

Hur j-a svårt ska det vara att fatta att jag inte vill ha med ert sura j-a lotteri att göra överhuvudtaget? Hur j-a mycket tror ni inte jag skiter i hur många miljoner några äldre damer på Gotland vann i förra dragningen? Hur j-a mycket tror ni inte jag skiter i att vinna pengar tillsammans med mina grannar som jag inte ens känner? Om ni tror jag inte fattar att det är mycket större chans att förlora 150 kronor i månaden än att vinna en massa så har ni allvarliga problem. Och dessutom är mitt tilltalsnamn Ola och inte Lars. Dra åt h-e.

Det är nästan så jag funderar på att skicka fyra brev i månaden till postkodlotteriets VD och be honom läsa min blogg. Så kan han själv få se hur kul det är.