Frida Hyvönen - gåshud på Palladium

Frida Hyvönen. Palladium, Malmö 30/11/08

På fyra dagar i slutet av november samlades tre konserter som jag sett fram emot länge och verkligen trott på och där förväntningarna varit att det skulle bli hur bra som helst. Emil och Goran klarade båda att leva upp till det, och igår var det dags för Frida Hyvönen.

Jag såg Frida i somras på Way Out West. Då var det en relativt kort festivalspelning, det var utomhus på eftermiddagen och det var okända låtar (albumet kom i oktober). Det var helt ok. Nu var det en perfekt lokal en kulen novemberkväll och albumet har gått på repeat hos mig hela november. Förutsättningarna kunde inte bli bättre.

Frida uppträder med två kompmusiker - Linnea Olsson på bas och cello och Tammy Karlsson på trummor. De är lysande, men Frida är ändå totalt i centrum hela tiden vid sin flygel mitt på scenen. Hon sitter där och förefaller väldigt utlämnad. Men med sin fantastiska röst och avväpnande, lite charmigt naivt mellansnack så har hon inga problem med det, tvärtom gör det hela upplevelsen starkare. Dessutom har hon ju skrivit några av de allra bästa låtarna i Sverige de senaste åren, och ju längre konserten lider så inser jag att det bara är fler och fler som faller in i den kategorin.

Det börjar fint med The Enemy Within. Sedan spelas nästan hela nya plattan och halva debuten under ca en och en halv timme. Ibland är det bra, ibland är det fantastiskt. Dirty Dancing inleds avskalat men avslutas fylligt och mäktigare än på skiva, Oh Shanghai blir en fantastisk hymn, Science lyfter också mot himlen och New York blir en perfekt avslutning innan extranumren. Allra störst är nog ändå I Drive My Friend med monotont, men oerhört påträngande piano- och cellospel. Stundtals är spelningen så bra att jag får gåshud från min perfekta plats på tredje raden. Allt är inte riktigt lika bra, men i stort sett är det en underbar spelning, framför allt en fantastiskt vacker spelning. Mästerligt!

Two White Horses var förband och även kör åt Frida på några låtar. De skötte sig med den äran. Spelningen var ganska lik den de gjorde på KB förra året, när de var förband åt Säkert! Jag gillade det då som nu, även om överraskningseffekten var mindre denna gång.

Två videoklipp från kvällen - mycket bra ljud. Lyssna och njut:

I Drive My Friend
Oh Shanghai