Lappuggla. Skanör/Ljunghusen Mars 2009. Foto: Richard EkNär jag började ägna tid åt fåglar på 80-talet var lappugglan en av de riktiga drömarterna. Den fanns bara i norra Norrlands kusttrakter och var både stor och ovanlig. Att åka dit och se den låg högt på önskelistan. Och i juni 1990 såg jag och några vänner en lappuggla utanför Boden och senare samma sommar ännu en på en myr utanför Luleå. Att någonsin få se den i Skåne fanns överhuvudtaget inte i tankarna. Förvisso fanns det ett fynd från Fjälkinge utanför Kristianstad redan 1913. Jag minns att jag i många år tyckte detta var ett av de märkligaste fågelfynden, alla arter inkluderat, som gjorts i Skåne någonsin.
Lappuggla är för övrigt ett ganska dåligt namn - den finns knappt alls i fjälltrakterna/Lappland utan trivs framför allt i skogs- och myrmarker i låglandet. Dess östliga ursprung gör att ryssuggla hade varit ett mer träffande namn. Det engelska namnet Great Grey Owl är annars ganska trevligt - varför inte Stor grå uggla. Ja, kanske för att tre ord inte är kutym i svensk artnamngivning. Och bara gråuggla hade inte riktigt klätt dess karisma.
Hur som helst, under 80- och 90-talet sågs lappugglor efterhand längre ner i Sverige och de ses idag regelbundet ända nere i Uppland och Västmanland. Ändå möttes det med stor förvåning när en lappuggla sågs vid Skummeslövsstrand i Halland, alldeles nära Skånegränsen i juni 2000. Den fågeln stannade kvar hela sommaren och hösten. Och 2005 dök det upp en lappuggla i Skåne igen - en fågel sågs i Skrylleskogen mellan Dalby och Södra Sandby 18 oktober.
I höstas var det som jag skrivit tidigare i bloggen en s.k. uggleinvasion, men mest var det pärlugglor som sågs. Men även den andra lappugglan i Skåne i modern tid dök upp - under nattlig fångst av pärlugglor i Falsterbo 30 oktober sågs en vid fyrträdgården. Anledningen till uggleinvasioner brukar vara att det året innan har varit bra med föda (gnagare) och ugglorna har fött upp mycket ungar. När det året efter blir sämre tider finns det för många ugglor i förhållande till födotillgång och det blir massflyttning. Att lappugglor gör påtagliga invasioner är dåligt känt men att de rör sig en del om födan sviker står klart.
För en dryg vecka sedan sågs en ny lappuggla i Skåne, nära Vitaby i östra delen av landskapet. Och i söndags (15 mars) hittades ännu en, således den fjärde i Skåne i modern tid. Denna fanns i skogen norr om Skanörs ljung på Falsterbohalvön. Den var kvar på måndagen och jag var då nere och tittade på den. Richard Ek tackas varmt för lån av bild - besök gärna hans bildsida med fågelbilder och annat från både Sverige och utomlands.
Lappuggla är för övrigt ett ganska dåligt namn - den finns knappt alls i fjälltrakterna/Lappland utan trivs framför allt i skogs- och myrmarker i låglandet. Dess östliga ursprung gör att ryssuggla hade varit ett mer träffande namn. Det engelska namnet Great Grey Owl är annars ganska trevligt - varför inte Stor grå uggla. Ja, kanske för att tre ord inte är kutym i svensk artnamngivning. Och bara gråuggla hade inte riktigt klätt dess karisma.
Hur som helst, under 80- och 90-talet sågs lappugglor efterhand längre ner i Sverige och de ses idag regelbundet ända nere i Uppland och Västmanland. Ändå möttes det med stor förvåning när en lappuggla sågs vid Skummeslövsstrand i Halland, alldeles nära Skånegränsen i juni 2000. Den fågeln stannade kvar hela sommaren och hösten. Och 2005 dök det upp en lappuggla i Skåne igen - en fågel sågs i Skrylleskogen mellan Dalby och Södra Sandby 18 oktober.
I höstas var det som jag skrivit tidigare i bloggen en s.k. uggleinvasion, men mest var det pärlugglor som sågs. Men även den andra lappugglan i Skåne i modern tid dök upp - under nattlig fångst av pärlugglor i Falsterbo 30 oktober sågs en vid fyrträdgården. Anledningen till uggleinvasioner brukar vara att det året innan har varit bra med föda (gnagare) och ugglorna har fött upp mycket ungar. När det året efter blir sämre tider finns det för många ugglor i förhållande till födotillgång och det blir massflyttning. Att lappugglor gör påtagliga invasioner är dåligt känt men att de rör sig en del om födan sviker står klart.
För en dryg vecka sedan sågs en ny lappuggla i Skåne, nära Vitaby i östra delen av landskapet. Och i söndags (15 mars) hittades ännu en, således den fjärde i Skåne i modern tid. Denna fanns i skogen norr om Skanörs ljung på Falsterbohalvön. Den var kvar på måndagen och jag var då nere och tittade på den. Richard Ek tackas varmt för lån av bild - besök gärna hans bildsida med fågelbilder och annat från både Sverige och utomlands.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar