Gorilla

Gorilla trecking. Volcanoes NP 16 feb 2009

I Volcanoes National Park, Rwanda finns sju grupper med gorillor som visas för turister. De är alltså helt vilda, men de har vant sig vid människors närvaro och man kan därför vistas helt nära dem. Men först måste man ta sig dit. Vid fördelningen av grupper så får de som ser minst fysiskt starka de mest tillgängliga gruppen och de som ser ut som bergsklättrare den svåraste. Vi fick en av de svårare, men det gjorde inte mycket.

Första biten av vandringen var brant, men på en bra stig i öppet landskap. Efter en timme var vi framme vid skog och där fick vi meddelande via walkie talkie att spanarna som går före och spårar gorillor hade hittat dem. Därefter fick vi gå en halvtimme uppför på en smal, lerig stig men inspirationen gjorde det enkelt och bekymmerslöst.

En av spanarna väntade på stigen och sa att det var dags. Och så gick vi bara några hundra meter till genom terrängen och i en solbelyst glänta satt de – ett av världens finaste djur. Det behövs bara några sekunder för att bli charmad av dessa människolika varelser. Så lugna, så fridfulla och så intelligenta. Att titta i gorillornas ögon och mötas av dess varma blick som säger ”hey, man – kul att ses”. Att se de nyfödda ungarna som precis som ett människobarn klättrar på sin något besvärade moder som verkar trött och lite besvärad av ungens lekfullhet. Eller att se en annan trött gorilla bara fläka sig i terrängen som en svensk gör på badstranden (andra bilden uppifrån). Det var en riktigt stor upplevelse. Naturligtvis är gorillor potentiellt farliga om de skulle bli hotade, men det fanns inga sådana tankar här – allt kändes helt fredligt och behagligt.




En annan stor upplevelse, i dubbel bemärkelse, var Mr Silverback, flockens ledare – en bjässe på närmare 250 kg. Han satt lugnt och betraktade oss i ett tiotal minuter – ibland såg han lite ointresserad ut men oftast så man gärna skulle delat en öl (fast mat och dryck får man inte ha framme när man är nära djuren) eller dragit ett parti kort med honom – innan han tyckte vi var lite tråkiga och gick iväg på alla fyra.

Att se gorillor var en givetvis en höjdare och något som läggs till de stora upplevelserna i livet. Dessutom något som är enklare att förstå storheten i för andra människor än att se t.ex. Red-collared Mountain-Babbler (en häftig och ovanlig fågel).

Två korta videosekvenser: här och här!