onsdag 15 september 2010

Tankar inför valet

På söndag är det riksdagsval igen. Det är då vi ska välja om vi ska ha ytterligare fyra år med alliansen, den borgerliga regimen eller om de rödgröna ska få chansen att ställa saker till rätta. Spelar det egentligen så stor roll hur det går? Några hundralappar hit eller dit i plånboken för olika människor skiljer säkert i resultatet från de båda blockens ekonomiska politik, Sveriges natur och miljö mår självklart bättre (det fattar även borgarna men det kan de såklart inte erkänna) av en rödgrön seger och individens frihet att ta guldet i den klassiska "flest prylar när han dör vinner"-tävlingen är större med ett borgerligt styre.

Annars har ju svensk politik under de senaste 20 åren, och än mer accentuerat de senaste fem, präglats av att vi har sju etablerade partier som alla drivit mot mitten. De snor varandras slogans och symboler till höger och vänster och tror sig vara till för alla svenskar. Själv tyckte jag det var mycket bättre och enklare när vänstern använde uttryck som "de rika" och lovade/hotade med vad som skulle hända "efter revolutionen". På samma sätt att moderaterna var ett högblått högerparti som tyckte arbetare endast var till för att knäcka ryggar för ägarnas profit. Miljöpartiet var flummare utan någon som helst förankring i verkligheten, Centern var (tro det eller ej, men det har faktiskt varit så en gång) ett parti med miljöpatos, Folkpartiets existens byggdes upp av moderatbarn som egentligen var smygsossar och resten - de som jobbade och faktiskt var rätt så nöjda med det - de röstade på Socialdemokraterna. Det var lätt helt enkelt. Tyckte man på ett sätt var det bara att rösta därefter.

Den politiska skalan i Sverige idag byggs i stället upp av sju mittenpartier som alla vill tillfredsställa alla. Så här kan man sammanfatta partiernas valmanifest:

M - satsa på jobben, sänk bidragen, slopa förmögenhetsskatten
Fp - satsa på jobben, sänk bidragen, inför skoluniform och språktest
Kd - satsa på jobben, sänk bidragen, gå i kyrkan, tyck om varandra
C - satsa på jobben, sänk bidragen, skjut vargar
S - satsa på jobben, behåll bidragen, justera alla borgerliga förslag med 1% hit eller dit
V - satsa på jobben, behåll bidragen och förmögenhetsskatten, minska utsläppen
Mp - satsa på jobben, behåll bidragen, minska utsläppen, skjut inte vargar

Som ni ser - det är inte så lätt att välja längre och valet görs mer på ideologisk och historisk grund och på "vem man bäst tror kan sköta landets ekonomi" än på vad partierna egentligen säger ska åstadkommas. Avsaknaden av tydliga egna ställningstaganden och för stora likheter med andra gör att det dyker upp nya aktörer. De som tycker det här med att leka mittenparti inte funkar. Sverigedemokraterna fick 7,5% i en av de senaste opinionsundersökningarna. Naturligtvis skrämmande att ett parti som bygger på att sätta människor mot varandra når sådana framgångar. Men de etablerade partierna har gemensamt skapat förutsättningarna med sina blocksamarbeten och sin drift mot mitten.

Sverigedemokraterna är, precis som åtminstone 90% av svenskarna redan begriper, ett otäckt parti. Man menar, inlindat i finare ord, att "de där människorna som ser ut på det där viset" - de är potentiella våldtäktsmän, de snor våra jobb och är roten till allt som är fel i det här samhället.

Självklart finns det bara en sorts människa och den människan är alltid en individ som är lika mycket värd oavsett ursprung. Lika självklart beror inte överrepresentationen av invandrande människor i brottsstatistiken på att de är från andra kulturer och därigenom onda utan på misslyckad integration i svenska samhället och frustration. Precis som att infödda svenskar som begår brott också i stor utsträckning kommer från frustrerade människor i utsatt situation, inte från ondska. Ingen föds ond eller till brottsling även om Jimmie Åkesson tror att så är fallet.

Sverigedemokraterna försöker framställa sig som rumsrena, som att de saknar inslag av rasism och nazism och att de helt enkelt bara inser att det är fakta att många av de problem vi har i Sverige beror på för stor invandring. Därför är det naturligtvis inte bra att deras press-sekreterare blir avslöjad av att sjunga nazistvisor på fester. Men han gör det i alla fall. Och skämtar bort det efteråt som en fyllegrej.

Jag känner (eller kände är ett bättre ord - har inte träffat honom sen 90-talet) en aktiv sverigedemokrat. Han blev för något år sedan dömd till hets mot folkgrupp efter att under en antirasistisk demonstration hålla ett plakat med texten Medans svenska flickor gruppvåldtas av invandrargäng bekämpar SSU rasismen (jo, det stod medans). Huruvida domen var korrekt lämnar jag åt var och en att bedöma, men personligen får jag kräksmak i munnen när jag läser det så det var i alla fall förargelseväckande beteende (även om jag förvisso inte var där). Fortsättningen på detta var i alla fall att den åtalades ekonomi inte gjorde det lätt för honom att betala böterna. I stället inträdde Civilkurageinsamlingen in och samlade ihop bötessumman. Denna insamling drevs inte av Sverigedemokrater utan genom dåvarande NSF - Nationalsocialistisk front (numera finputsat på den mest påtagliga nazinostalgin och kallat "svenskarnas parti" men det är samma människor som leder partiet). Enligt tidningar på nätet var det en "stolt" man som tog emot bötessumman. Nu var förvisso inte Sverigedemokraterna som parti inblandat i detta, men jag kan omöjligen tänka mig att en representant för vilket etablerat parti som helst ens skulle röra vid några pengar med den avsändaren.

Och efter att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen kommer det sannolikt bli följetång i media angående deras representanters tvivelaktiga förflutna. Och invandrare kommer fortsätta få skulden för problem som de inte har haft den minsta avsikt att orsaka.

På söndag får vi med stor sannolikhet brunt i riksdagen för första gången. Jag räknar inte Ny demokratis vistelse där i början på 90-talet, då dessa mest var ett gäng okunniga gycklare som lekte politiker och råkade få många röster. Sverigedemokraterna är organiserade på ett helt annat sätt, har ett mycket mer genuint invandrarförakt och är därmed mycket farligare. Sverigedemokraterna i riksdagen är utan tvekan det värsta som hänt Sverige i modern tid. På söndag får vi av allt att döma ett parti som bygger sin ideologi utifrån förakt för en väsentlig del av befolkningen i riksdagen. Välkommen till det nya, hårda Sverige!

4 kommentarer:

Carro sa...

Bra skrivet! Irriterar mig också något fruktansvärt över dessa blocksamarbeten. Partierna i det blå blocket har egentligen lika lite gemensamt med varandra som partierna i det röda. Nu slätas olikheterna ut och kvar får vi en intetsägande och tämligen visionslös politik. Hade också föredragit en tydligare profilering och en öppning som möjliggör samarbete över blockgränserna.

antz sa...

Det märkliga är att SD växer i popularitet hur många gånger de än gör bort sig. Kanske visar det att rasism (som de bygger hela sitt partiprogram på) inte har särskilt mycket med politik att göra utan snarare handlar om vidskepelse.

Som sagt, det här är riktigt riktigt illa...

Drake sa...

den bästa text jag läst inför valet, och jag har läst mycket

Unknown sa...

Så jävla bra blogginlägg!!!! Jag är imponerad Ola!