Savage Rose på Amager Bio 24/4

Savage Rose. Amager Bio, Köpenhamn 24/4/10

Jag har skrivit så mycket om Savage Rose tidigare (t.ex. här och här) och tänker därför inte ge mig in i ännu en hyllning till en av världshistoriens bästa rocksångerskor och deras underskattade och förbisedda material. Men jag var i alla fall i Köpenhamn i lördags och såg dem live ännu en gång och hade höga förväntningar efter att ha läst tre recensioner i danska tidningar som gett 5/6, 6/6 resp 6/6 (danskarna använder sexgradiga betygskalor). Och mycket riktigt var det helt fantastiskt.

Att Annisette är utomjordisk som sångerska - inte bara p.g.a. hennes röst, utan nästan ännu mer för hennes uttryck och trovärdighet - har jag skrivit tidigare. Hon har inte tappat någonting med åldern. Hon har lite fylligare, lite mer blodig röst nu, men den är lika stark och övertygande som någonsin. Men spelningen på Amager Bio hade aldrig blivit den fenomenala upplevelse den blev utan hennes fantastiska musiker. När Thomas Koppel dog rekryterades först Hammondfenomenet Palle Hjorth på klaviatur. Han var med redan på turnén 2006. På förra turnén, 2008, ersattes övriga (undantaget Annisettes dotter Naja på kör) med yngre, talangfulla musiker. Redan då funkade det bra. Nu har de bibehållit exakt samma band och det var verkligen total uppvisning från samtliga. Många av de mest klassiska Savage Rose-låtarna lät bättre än någonsin tack vare nya arrangemang, samspelt band och genom enorma individuella prestationer från nämnde Hjorth och lika mycket från den helt fenomenale gitarristen Rune Kjeldsen. Och rytmsektion och körtjejer gjorde också allting rätt. Det var den stora skillnaden mot tidigare Savage Rose-spelningar - bandet fick större utrymme och de tog tacksamt emot och visade vilka otroliga musiker de är.

Som vanligt med Savage Rose var spelningen uppdelad i två akter. Med höjdpunkter som You'll Know in the Morning, Wild Child, A Girl I Knew och en otroligt fin tagning av titelspåret från Universal Daughter var första akten allt man kunde önska. Men det var sen det blev fenomenalt - även i ett Savage Rose-perspektiv. Andra akten inleddes med en sensationellt hård taggtrådsversion av A Trial in Our Native Town, sen lämnade Annisette scenen en stund och lät bandet briljera i instrumentala Byen vågner från Dödens triumf. Men det var ändå inte förrän i Screams of Captured Birds mina tårar kom första gången. Det nya arrangemanget med kör och gitarr var så otroligt bra att jag bara dog. Det fortsatte i nästan samma klass och att man t.o.m. lyckades göra You'll Be Alright, som är aningen stökig och svår på skiva, till en perfekt avslutare säger allt om det här bandet. Som extranummer blev det Black Angel och en oerhörd fullbandsversion av Your Daily Gift. Då grät jag för andra gången.

Andra akten plus extranumren var genomgående helt sagolika - så otroligt bra att jag inte hittar ord. Savage Rose, med den eviga rosen Annisette och hennes unga, fantastiska band är fortfarande lika bra som någonsin. Och därmed ett av världens bästa band.

Setlist: Universal Daughter/You'll Know in the Morning/Children of Mine/Wild Child/The Shoeshine Boy Is Dead/A Girl I Knew/The Castle/Happy Day Angel/Long Before I Was Born - paus - A Trial in Our Native Town/Byen vågner/Dear Little Mother/Screams of Captured Birds/The Messenger Speaks/What Do You Do Now/You'll Be Alright - extra - Black Angel/Your Daily Gift