All Along The Watchtower, version 2.0

Har, förutom en ganska saftig preparation inför Broloppet (64 dagar kvar!) haft en Savage Rose-kväll och spelat igenom flera av de danskspråkiga albumen från 80-talet och en del annat också. De har f.ö. turnépremiär i Danmark just ikväll och den 24 april ser jag dem tillsammans med min kära mor på Amager Bio. Jag har skrivit om detta magnifika band tidigare, t.ex. här, men även hyllat enskilda låtar vid några tillfällen. Och en av de texterna, som jag skrev för just över tre år sedan känner jag, i brist på annat (ska inte bli en vana även om min läsekrets ser rätt annorlunda ut idag), för att upprepa ikväll. Låten finns nämligen numera på Spotify! Texten såg ut - och ser fortfarande ut - så här:

"På listor över världens bästa låtar finns den ofta med. Även låtens historia är välkänd. Dylan släppte den som en akustisk låt på John Wesley Harding. Jimi Hendrix plockade upp den och slet sönder gitarrsträngarna till den. Dylan gillade vad han hörde och började spela den som Hendrix. Och sen har i princip alla rockband värda namnet spelat den som extranummer på sina konserter. Neil Young och U2 har t.o.m. gett ut den och på Mejeriet år 2000 gjorde Waterboys den helt orepat när publiken vägrade gå hem. En mer klassisk coverlåt finns nog inte!

Man kan fråga sig hur många hundra gånger Annisette och Thomas Koppel hade lyssnat på All Along The Watchtower när de 1978 släppte ifrån sig ett av sina allra finaste smycken - You'll Know In The Morning. Introt är nästan detsamma och gitarrgnisslet i slutet har sina tydliga referenser. Men skit i det, njut i stället av världens grymmaste sångerska och en blindgalen gitarrist i All Along The Watchtower, version 2.0. För det här är, otroligt men sant, ännu bättre! Och därför borde vi snart få se Savage Rose på listor över historiens bästa låtar."

Lyssna