Decenniets bästa låtar - #20

#20 The Plan - Walk for Gold (från Walk for Gold, 2006)

Att Broder Daniel skulle dö en sakta död under 2000-talets första decennium var inte helt oväntat. Alla blir äldre, och den ungdomliga trasigheten som framför allt sångaren Henrik Berggren visade försvinner för de allra flesta när åren läggs på. Först att kasta in handduken var Håkan Hellström, och hur det sen gått för honom lär väl inte ha undgått någon. Idag är han närmast folkkär, inte bara för sina skivor utan även för hans karisma på scen och för att det känns som han verkligen brinner varenda gång han öppnar munnen.

Nästa att bryta sig loss, åtminstone delvis, var Theodore Jensen. Förvisso stannade han lite perifert som medlem i Broder Daniel, men hans eget band The Plan kändes ändå som hans högsta prioritet. Theodore och The Plan nådde aldrig massorna på samma sätt som Håkan. Det berodde inte på att han gjorde sämre musik. Det var för att han sjöng på engelska, för att han inte har samma utstrålning på scen och för att han mer påtagligt värnat om sin integritet.

2001 släppte The Plan den fantastiska singeln Mon Amour. Den hade kunnat vara med på den här listan. Men fem år senare skrev Theodore en ännu bättre låt. Titelspåret från Walk for Gold är en otrolig poplåt. Den har melodin, den har det där lilla extra trycket när det känns som låten redan nått kulmen och den andas en total desperation där det står helt klart att det inte handlar om att nå guld för att bli rik utan guld i bemärkelsen att det enda alternativet är det totala haveriet - det handlar kort sagt om att segra eller dö. Här finns desperationen och här finns, faktiskt, en av de bästa poplåtar som gjorts i Sverige.


Gillar du detta gillar du även:
Broder Daniel - Hold on To Your Dreams (outgiven, live på Way Out West 2008 - sjukt bra)
Håkan Hellström - Dom kommer kliva på dig igen
The Plan - Mon Amour

Ojojoj, fantastiska bonuslåtar idag - alla tre.