Basia Bulat och hennes älskade autoharp Det händer mycket och det slår mig att jag inte uppdaterat bloggen på över en vecka. Ska inte gå på djupet men en kort resumé blir det i alla fall. Ett styrelsemöte i Åhus både lördag och söndag förra veckan samt några deadlines och jobb har sett till att fylla dagarna. Och på kvällarna har det varit både kultur och annat.
Fredag 7/5Kollade Anna von Hausswolff på Inkonst. Hennes nyss släppta debutalbum
Singing From The Grave är fantastiskt och redan
när jag såg henne som förband åt Tindersticks i mars hade jag en önskan att se henne som huvudakt. Med den röst och känsla hon har kan det inte bli dåligt. Och det var fint. Men riktigt så påträngande och magiskt som jag trodde blev det ändå inte. Skulle gärna se lite fler musiker på scen (en gitarrist och stundtals en trummis kompade Anna denna kväll) - en stråkensemble hoppas jag på för framtida spelningar.
Lördag 8/5Kom hem från Åhus på sen eftermiddag och gick till Debaser och intervjuade Basia Bulat. Hon var fantastiskt trevlig och öppen och intervjun utvecklades mer till ett trevligt samtal mellan två musikintresserade människor än en klassisk intervju. Vi pratade om både naturen i norra Sverige, Jakob Hellman och Way Out West förutom allt jag ville veta om Basia och hennes musik.
På kvällen såg jag henne live tillsammans med några goda vänner. Askmolnet hade gjort att tre av de tänkta sex medlemmarna i bandet hade tvingats stanna hemma i Kanada så de var bara en trio nu. Det blev därför huvudsakligen lugna, avskalade arrangemang. Hon var väldigt charmig och bra ändå men jag skulle verkligen vilja se fullbandsversionen. Fick en stor varm kram och komplimang för trevlig intervju av henne efter konserten.
Basia Bulat - Heart Of My Own (live på Debaser 8 maj)
Söndag 9/5Dödstrött efter sena kvällar och tidiga morgnar för att köra till Åhus sov jag bort eftermiddagen, men åkte sedan till Torreberga utanför Staffanstorp för att lyssna på dubbelbeckasin - en ovanlig fågel som brukar spela där under sin flyttning. Vi har hört den där varje år sedan 2004 och lyckades i år också. Läs mer om detta på
min andra blogg.
Måndag 10/5Blev bjuden på middag av Emma och Kristian och ägnade sedan kvällen åt att diskutera och lyssna på låtar inför mitt och Emmas (Uppgörelsen) DJ-ande på Debaser kommande onsdag (19/5). Alla måste komma!
Tisdag 11/5After Work med bowling och middag med mina arbetskamrater. Jag slog personligt rekord med en 164-serie trots varken spärr eller strike i de sista två rutorna. Det blev också kvällens högsta score överhuvudtaget.
Onsdag 12/5En kväll i kulturpoängens tecken. Först vernissage på Konsthögskolan i Malmö där alla eleverna ställde ut vad de gjort under året. En hel del fint - speciellt en del häftiga videoinstallationer och fotoditon, men också en del obegripligt - i alla fall för mig. Gick sedan vidare till Babel och tittade på en populärkulturell talkshow som arrangerades av folket bakom
Popponny, som är en av mina favoritbloggar. Konceptet funkade bra live också och det blev intressanta diskussioner om bl.a. hipsters, moral inom populärkulturen (t.ex. kan man gilla vit makt-musik om låtarna är bra
eller kan man gilla Roman Polanskis filmer trots att han misstänks för våldtäkt etc), fankultur kring tonårsidoler. På förhand var jag lite rädd för att det skulle bli lite tramsigt och utflippat, men det höll god nivå. Och så bjöd de på gratis pizza.
Torsdag 13/5Popquiz på Retro på kvällen. Trots sent avhopp från en lagmedlem lyckade vi fyra som deltog att vinna i den hårda konkurrensen (35 lag). På söndag får vi vår vinst - gratisbrunch på Retro. Enligt tidigare vinnare är den så stor och omfattande att man inte behöver äta mer den dagen.
Fredag 14/5På kvällen såg jag först Radio Dept på KB tillsammans med Madeleine, Sanna och Håkan. Dåligt ljud tyvärr för de blandade annars ihop en fin cocktail av fina låtar från deras karriär. Och så tycker jag de kunde byggt ut arrangemangen av några låtar lite mer - det känns inte som de riktigt trivs på scen. Men visst var det i grunden bra. Gick sedan vidare till Debaser och kollade postrockarna Caspian från Boston. Jämfört med typisk postrock var det snabbare och tyngre - stundtals nästan lite metalstuk med tre gitarrister, tung bas och en vilt bankande trummis. Tyckte det var bra en stund men tröttnade ungefär halvvägs. Men det är ju det som är så bra med Debaser och deras gratiskonserter - gillar man inte bandet fullt ut är det bara och ta en extra öl i stället.
Och nu är det lördag och bloggen kanske kan återgå till lite tätare uppdateringar. Kanske.
1 kommentar:
Du charmade fina Basia!;)
/Niet
Skicka en kommentar